One Of Those Days

För er som inte redan uppmärksamat det så är det måndag idag. Och det är varit en sån där riktig rövdag minst sagt.
Den började helt ok, allt var frid och fröjd fram till det att jag skulle lasta två pallar som ett Nudelsnortar Gäng från Kina staplat.
Av ngn jävla anledningen envisas de med att inte använda hela ytan på pallen, utan de staplar allt i mitten av pallen och så staplar de högt istället för brett, samt att det tyngsta överst och på en sida av pallen, så det är inte ens gämnt fördelat.
Detta medför att pallen blir instabil som ett rent helvete, det räcker nästan med att man tittar på den så välter den.
När jag väl kommer fram till kunden, och har rest den ena pallen ca 5 ggr, så är kunden inte där, butiken har inte öppet.
Så det är bara till att svära lite resa pallen igen eftersom den vält under tiden man knackat på dörren, tänga liften hoppa in i lastbilen köra vidare som en kärring igen i hopp om att pallen ska stå upp till nästa ställe vilket den självklart inte gör.
Väl framme på nästa ställe var det dags att resa pallen igen, denna gången får jag tag i två plankor som jag med hjälp av två spännband kan stötta pallfanskapen med. Anledningen til att jag inte gjorde detta på Nudelsnortar Gängets pallar redan från början var helt enkelt att det inte fanns utrymme för det.
Sen var det äntligen dags för lunch. Och då får jag reda på att jag ska få tillbaka min gamla rosthög till lastbil som jag tidigare haft så jävla mkt problem med. Så dagen kan ju omöjligtvis bli sämre nu tänker jag.
MEN NÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ inte ens här får man ha rätt.
Får alla ställen jag ska hämta på nerskrivet på en lapp, så jag börjar min lilla eftermiddags tur i min lastbil som resterna av lacken håller samman. Kommer till första stället, det är inte klart, väntar, kommer till andra stället, det är inte klart, kommer till tredje stället, det är inte klart och så här forsätter det fram till 7 stället.
Efter det så är det dags att köra inte till lagret och få lapparna kodade, och i min lilla hög så ligger där en "Express", som kunden glömt boka, och då tar det 20 min för tjejerna på kodningen att reda ut om det verkligen är en Express el inte.
Efter en jävla massa om och men så kommer de fram till att det är det, och jag frå tillbaka min lappar.
Och nu så vänder iaf dagen på sig, nu börjar det äntligen flyta på lite iaf. Backar till en av portarna tömmer bilen fort som fan, lämnar in vad papper jag ska.
Sätter mig i min super snabba räser, lite lagom småförbannad, och kör hem.

Jag hoppas verkligen att morgondagen inte har lika många trevliga överraskningar som denna dagen.